Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 12 februari, 2004

Ibland när folk frågar mig vad jag får för intressen, så blir jag helt ställd. Jag vet inte riktigt vad jag ska svara, fastän jag så väl vet vad jag tycker om att göra. Jag älskar musik, böcker, film, resor, att skriva… Jag tycker om god mat, fika, bio, sällskapsspel och utekvällar med vänner. Jag gillar att fotografera, sjunga (visserligen hellre än bra), dansa, promenera i naturen. Det finns massor som jag skulle kunna säga.

Jag minns ganska väl en kille som jag dejtade för drygt ett år sedan. Vi pratade intressen, och jag nämnde lite av det jag skrivit ovan. Han tittade på mig och undrade om det inte finns något mer. ”Ehm, mer?” sa jag frågande. Det visar sig att killen inte tyckte att jag hade några intressen eller att de sa något om mig, eftersom de saker jag beskrev var så allmänna att vem som helst skulle kunna ha dem – enligt honom.

En annan människa, en bekant som jag inte träffat så många gånger, var också upptagen av det här med intressen. Hon tyckte själv inte att hon hade några, fast jag upplevde att det fanns mycket som hon tyckte om att göra. Jag frågade faktiskt en gång hur hon egentligen såg på intressen. Det visade sig att hon tyckte att man för att kunna kalla något för intresse, mer eller mindre måste brinna för det. Annars räknades det inte riktigt.

Kanske var det så killen också såg på det – jag vet inte. Det var lite samma känsla av att inte räknas i det. Jag tyckte i och för sig inte att han verkade ha så mycket glöd för något, mer än att festa då… men det räknades väl… *s*

Annonser

Read Full Post »