Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 7 januari, 2012

Har lyssnat mycket på Så mycket bättre-låtarna under december och har flera oväntade favoriter. Jag lyssnar varken på Tomas Ledin eller Timbuktu i vanliga fall, och de överraskade mig rejält.

Timbuktus versioner av Kom och håll om mig (Eva Dahlgren) och Övertygad (E-type True believer) är riktigt bra. Tomas Ledin gör Bjurö klubb (Laleh), Vem tänder stjärnorna (Eva Dahlgren) och Set the World on fire (E-type) jättebra. 

Eva Dahlgren gör en bra version av This is the way (E-type) och Lena Ph gör Live tomorrow (Laleh) helt okej även om originalet är bättre. Laleh gillar jag i vanliga fall men inte  nu och Wiehe är inte min grej.

Men en sak irriterar mig. E-type är en av deltagarna. Han uttrycker sig flera gånger ödmjukt om de andra ungefär som om de vore ”riktiga” artister och inte han.

E-type började släppa låtar i början av 1990-talet och slog igenom stort 1994. Han har alltså hållit på i 20 år, har släppt många hits och gör fortfarande, om än mer sällan, låtar som håller på ett dansgolv. Jag säger inte att han har bra röst eller är en stor musikalisk begåvning, men vad fan, han är en underhållare. Om inte en sådan karriär gör att man kan räkna sig som en ”riktig” artist så vet jag inte vad som gör det.

Antar att det är den där kategoriseringen av kultur i alla format som ”finkultur” eller ”fulkultur” som i grunden retar mig. Som om opera skulle vara finare än populärmusik.

Annonser

Read Full Post »