Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 28 maj, 2019

Två dagar in i heltidsarbete och jag är redan helt slut. Sannolikt också lite pms:ig för jag är låg, lite nere och skör, och skulle kunna ta illa vid mig för minsta lilla.

En sån här dag drar jag mig också innanför mitt skal snarare än bjuder på mig själv socialt. Det märktes på förskolans grillkväll då jag inte minglade någonting. Visst, jag sprang efter sextonmåningen halva tiden, det gör det svårare att mingla.

Jag har också närmre till oro. Jag ser inte mig själv som en särskilt ångestfylld person; det är mycket jag inte nojar över som andra nojar över, men jag har en tendens att måla upp katastrofscenarion när jag är nere.

Som när jag ser hur 4½-åringen leker jättebra med ena kompisen men inte lika bra med andra kompisen, som säger nej när hon vill leka. Då kan hon inte hantera sin besvikelse utan drar kompisen i håret.

Vi pratar om det igen när vi är hemma. Andemeningen är att en ska vara snäll mot sina kompisar så att de vill fortsätta leka med en och det förstår hon ju, det är inte det. Men hon är bara 4½ år gammal och inte jättebra på att reglera negativa känslor ännu och förstår inte konsekvenser fullt ut.

Det gör däremot jag och jag oroar mig för henne. Jag vill så himla gärna att hon ska vara en bra vän och få bra, riktiga vänner som följer henne genom livet. Jag vill hjälpa henne så mycket jag bara kan; förklara livet så gott jag kan, stötta och trösta vid motgångar och glädjas vid framgångar. Vara allt det där som jag tänker mig att en bra mamma är.

En sån här dag har jag också svårt att komma ihåg att jag har bra vänner och att fler än jag tror faktiskt bryr sig om mig. När jag egentligen skulle behöva ringa en vän och säga att jag behöver en kram och lite omtanke och småprat så låter jag bli, övertygad om att jag skulle störa om jag hör av mig.

Usch, vissa dagar är det inte lätt att vara sig själv.

Annonser

Read Full Post »